Inte så eko...eller?

Jag gillar din personliga stil på bloggen, det blir roligare att läsa då!

Så jag gillar utvecklingen!

Petra: Tack! Vad bra! :)



/Malin

Och jag gillar bägge. Både det personliga och det ekologiska. Så jag läser med glädje än vad inläggen handlar om.



Förresten. Igår hade jag ett genombrott. Jag försöker verkligen handla det mesta ekologiskt. För miljöintresset är stort. Men jag brottas med en dumsnål gen som ibland viskar till mig: "men åååå så dyrt". Men jag kämpar mot den, och oftast går det bra. Svårt brukar det dock alltid vara med paprika (som jag älskar över alla andra grönsker). Ibland ääär den ju så billig, den vanliga, och den kravmärkta sååå mycket dyrare. Igår låg kg-priset på krav typ 4 ggr högre än "vanlig". Och "snål-genen" satte in. Men när jag stod där i affären igår resonerade jag med mig själv, och tänkte till slut: "Vad tusan. Skärp dig. Du har ju råd. Vad spelar det för roll! Skärp dig." Och jag tog krav-paprikan. Och kände mig nöjd. Och jätteglad. Och kände att det där ska minsann bli en vana. Paprikan ska också bli ett "alltid krav"-köp. Och faktiskt, att jag kom till det ställningstagande, att jag övertalade min "dumsnåla gen", det beror faktiskt mycket på dig. Du, ditt liv och din blogg inspirerar mig! Mycket! Tack!



/Karro i Uppsala



P.S. Nu blev detta en liten uppsats, men jag har länge tänkt skriva en kommentar om att jag blir så inspirerad av dig. Och idag blev det av. Varför hålla inne med sånt som gör andra glada, liksom!?

Karro: Men så glad du gör mig nu! Tack rara! :) Det är så bestående förändringar kommer; att man stannar upp, reflekterar och sedan låter livet ta en ny liten väg!



Vad roligt att Ekoblogg kan inspirera, då blir jag stolt! Och du har helt rätt, man ska inte hålla inne med saker som gör andra glada! :)



Du gjorde min dag! Tack!



Kramalin