Med anledning av artikeln;

vissa bloggar runtom i bloggsfären har det kommenterats artikeln/intervjun igår, både ris och ros. Jag vill bara påpeka (utan att rättfärdiga mig, för det känner jag inget behov av) att jag fick skriva 1600 tecken och att jag, då jag skrivit det kortaste och minst utförliga jag kunnat skriva, ändå uppe i 3500 tecken. Detta fick då stackars Clara sedan korta ner för att det skulle passa in i spaltmetern i VF. Så blir det och så är det, och då kan man inte få med alla tips.

Självfallet tycker jag att man ska äta efter säsong, något jag också pratat om tidigare och som man kan läsa i inlägget "Råd till KRAV-märkt mat". Det allra bästa är ju dock att kunna odla själv, något vi har svårt för som bor mitt i stan. Vi brukar ta äpplen och plommon från våra egna träd, samt passa på att ta rätt på det egenodlade vi kan från släktningar och vänner som odlar själva. Förra och förr-förra sommaren odlade vi mycket själva, i krukor och pallkragar, och valde då ekologisk sättjord och KRAV-märkta fröer; för enligt min mening är det det ultimata. Att odla ekologiskt själv. Då blev det tomater, en sjujäkla massa örter, salladssorter, ärtor, rabarber mm. I år valde vi att inte odla eftersom jag mådde så illa då det var dags för förkultivering med bebisen i magen och dessutom har vi varit borta två längre tillfällen och det är inte så lätt att binda upp folk till att komma och vattna. Det är svårt med vattenspridare på en sluttande tomt mitt inne i stan. På landet finns bärbuskar planterade sedan 3 generationer bort som vi länsar på sensommaren samt vilda hallon på tomten och blåbär 30 m. från tomtgränsen.

Under hösten prenumererar vi på Rekolådan som kommer från ett samhälle 11 mil bort, i Norrland är det det närmaste närproduvcerat man kan komma då vi faktiskt har så pass långa avstånd mellan byar, städer och samhällen, samt inte har fruktbar eller bördig jord på alla ställen.

Helst hade jag såklart velat att Clara bad mig skriva en bok, för då hade jag inte behövt känna mig begränsad, utan kunnat ta med allt. Men detta var en liten lathund eller guide till människor som kanske aldrig kommit i kontakt med detta för att de ska ges en ärlig chans att kunna börja vara med och påverka världens och Moder Jord åt det bättre. Det är ju ändå det det handlar om i slutändan.

Jag försöker inte framstå som någon know-it-all-guru, men jag tror inte att folk som läser min blogg regelbundet ser mig så heller. Jag blir själv glad för alla tips jag får in från mina fantastiska läsare som kan hjälpa mig på vägen, och det är också därför jag läser några av de bloggar jag tipsade om igår. Där finns min källa till kunskap och motivation då min egna tryter. För det gör den, ingen är fullkomlig.

Tack för mig!

/Malin ♣

Kommentarer
Postat av: underbaraclara

Ja, Malin precis så är det! En liten lathund som ger inspiration och inte kommer med pekpinnar. Precis som din blogg är för mig. En inspiration och pekpinnefri zon.



(Ibland blir man trött av att blogga, för man känner sig ofta lite missförstådd. Man spenderar tid på att svara på kommentarer som ger små små knappt känbara nålstick men som sammanlagt kan göra rätt ont.)



Pussar

2008-07-23 @ 16:41:20
URL: http://folkbladet.nu/underbaraclara
Postat av: Malin Harju

underbaraclara: Tack och lov har jag varit förskonad i denna blogg från detta. Vissa har varit rätt vassa i sina åsikter, men inget har känts som direkta personangrepp. Något som jag tyvärr ser bloggkollegor råka ut för hela tiden!



Vad härligt att du upplever min blogg som pekpinnefri, för det är så jag vill att den ska vara. Man ska inte känna sig misslyckad för att man kanske inte gör lika mycket själv, eller på samma sätt, utan min förhoppning är att folk kan få motivation och inspiration här till att förändra små saker i deras egna vardag.



Du är suverän!



Massa kramar!

2008-07-23 @ 17:29:50
URL: http://ekoblogg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback
RSS 2.0