Detta nyhetsbrev är rakt av kopierat från Utbildningscenter.se - Ett utbildningsföretag i tiden, och författat av Tommy Svensson.

Nyhetsbrev 5:

Se upp för konstgjorda färgämnenKonstgjorda färgämnen i födan kan påverka både små och stora barns beteende

negativt. De kan bl.a. bli mindre uppmärksamma, mer rastlösa och mer

impulsiva än om de äter sötsaker utan dessa tillsatser.

Detta visar resultaten av en brittisk studie från Brighton som publicerats i

facktidskriften Archives of diseases in childhood 2004.

De färgämnen som ingick i den brittiska studien är: E 102 tartrazin, E110 paraorange,

E122 azorubin och E124 nykockin.

Efter flera års förbud för AZO-färger i Sverige, blev det slut på detta när vi gick

med i EU. Sedan slutet av 1990-talet, är det tillåtet att använda dessa ämnen igen

i de flesta livsmedel.

Återinförandet av vissa livsmedelstillsatser sker efter EU-beslut, då EU:s anser

att det är konsumentens ansvar att själva utesluta de varor man inte vill ha. Alla

varor har en utförlig innehållsförteckning, så det är ju bara att läsa.

När Sverige inte fick ha sitt förbud kvar 1999 skickade Konsumentföreningen

Konsumenter i Samverkan ett brev till den svenska handeln med en önskan att

de inte skulle ta in dessa varor.

(Se pressinformationen längst ner i detta brev)

Att färgämnen och livsmedelstillsatser är misstänkta vid ADHD-symtom har

rapporterats sedan länge. Men EU-politiker har väl mer intresserade av att bli

omvalda och att göra sig till för de multinationella företag, som gärna bjuder in

dem till påkostade informationsmöten, för att lura dem hur fantastiska deras

varor och produkter är än att själva försöka begripa vad de beslutar.

AZO-färgämnen finns främst i godis, kakor, glass men även i textilier. Färgerna

kan orsaka cancer, allergiska reaktioner, täppt näsa, sömnlöshet och allvarliga

beteendeförändringar, främst hos barn.

Amarant (E123) och litolrubin (E180) som båda ger röd färg är de enda som

fortfarande har vissa begränsningar. Dessa får bara användas till att färga

fiskrom (stenbitsrom), vissa röda spritdrycker samt ätbara ostskorpor. Övriga

azofärger får användas till nästan alla livsmedel som färgas.

Allt började egentligen år 1856. Då framställdes för första gången syntetiska

färgämnen av anilin genom ett misstag. En engelsman som misslyckades med att

göra syntetiskt kinin, fick istället fick fram ett lila pulver som färgade tyger.

Färgen blev grunden för den engelska textilfärgningsindustrin.

Men det var i Tyskland som de stora kemiska färgindustrierna växte fram. På

1870-talet kom syntetiska röda och blå färger.

Detta var en katastrof för Frankrike som producerade naturligt röda färger av

krapp och för England vars främsta inkomstkälla i Indien var äkta indigo. (blå

färg)

Hämtas i de flesta fall av växternas egen färg. Gröna färgämnen dras i de flesta

fall ut med kokande vatten, gula och röda dras ut lättast med olja. Alla

växtfärgämnen kan dessutom dras ur med alkohol. Detta är ofta en både dyr och

tidskrävande procedur som lätt de syntetiska färgämnena slår både tidsmässigt

och när det gäller priset. (I vissa fall måste även ammoniak användas)

Ofta helt enkelt mosade djurdelar. Förekommer sällan och är dyra, med två

undantag: Animaliska varianter av kol (svart) då man värmer upp skinn och

slaktrester tills de förkolnar och kochenill (karminrött) en lus som måste vara

havande och krossas. (den röda färgen i läppstift)

T.ex. olika sorters leror (silikat) och titandioxid och zinkoxid.(vita

mineralämnen) Används ofta i kosmetika.

Gula, röda och bruna järnhaltiga jordarter slammas, mals och bränns vid olika

temperaturer till olika nyanser av gult, rött och brunt. Härifrån kommer de

ursprungliga "jordfärgerna" ockra, terra, umbra etc.

Alla de ovanstående färgerna görs idag syntetiskt och det kan ibland vara svårt

att veta om de är naturliga eller syntetiska då samma namn förekommer.

Handelns "purpur" har t. ex. inget med purpursnäckan att göra utan är idag helt

syntetiskt.

Tjärfärgämnen (anillin, kresol, naftoler, fenoler) som var de första syntetiska

färgerna. Idag görs de oftast ur petroleumprodukter, men namnet kvarstår. Hit

hör azofärger, som är en vidareutveckling av anilinfärg.

Den 25 november 2003 kom äntligen ett genombrott när AZO-färgerna förbjöds

i följande produktkategorier av EU efter en skrivelse från Tyskland:

1) Kläder, material för tillverkning av kläder.

2) Sängkläder, filtar, kuddar, sovsäckar.

3) Handdukar, liggunderlag avsedda för bruk på stränder, luftmadrasser.

4) Masker, postischer, peruker, konstgjorda ögonfransar.

5) Smycken som bärs på huden, armbindlar.

6) Värdepåsar, ryggsäckar.

7) Lekmattor, överdrag för stolar och sitsar avsedda för spädbarn och

småbarn.

8) Blöjor, bindor, trosskydd, tamponger.

Detta bevisar ju bara att EU kanske förstått att dessa färgämnen inte är

lämpliga att använda och det som förvånar mig mest är att de tillåter AZOfärger

i godis som små barn äter och i de leksaker som de suger på, men inte

i de mattor de leker på???????

Tyvärr så kommer ändå dessa färger in i landet, genom kläder från Asien där

leverantör och importörer inte bryr sig om förbud. Dessa varor är ju billigast och

ger mest vinst till företaget.

Det är lag på att AZO-färger måste finnas med på innehållsdeklarationen om de

finns med i varan. Ändå innehåller Kockens saffran AZO-färger, utan att det

stod med på påsen.

Det är obegripligt att Kockens på detta sätt trotsar lagstiftningen och lurar

konsumenterna, säger Lars Jonsson på Sveriges Konsumentråd. Dessutom

undrar man vad de har i påsen i övrigt, eftersom de ser sig tvungna att använda

farliga färgämnen för att saffranet ska bli så gult som konsumenetn vill ha det.

Undersökningen gjordes av Livsmedelverket, men informationen spreds inte till

kunderna. Kan Kockens ha detta i sina gula kryddor också???

Kocken ägdes tidigare av Philip Morris cigarettföretaget, men har enligt uppgift

sålts till Unilever, ett av världens största mat-, kosmetika- och

hushållskemikalieföretag.

Steg för steg tvingas vi acceptera allt fler gifter. Principen är ju att

det som är tillåtet i något EU-land, ska vara tillåtet i hela EU. På det

sättet kan länderna och företagen spelas ut mot varandra och miljö- och

konsumentkraven efterhand sänkas.

stämmer med verkligheten. Det är faktiskt så att starkare och medvetnare

konsumenter är en förutsättning för att miljö- och konsumentfrågor inte ska

styras utifrån den multinationella livsmedelsindustrins intressen.

Uppmana alla du känner att leta efter AZO-varor i lågprisbutikerna och att

bojkotta dessa butiker så långt det är möjligt. Om alla slutar handla på Lidl,

Rusta, ÖB och andra butiker med AZO-godis, så måste de ju tänka om och följa

de seriösa butikskedjorna linje, som inte tagit in AZO-färgerna i sitt sortiment.

I första hand är det godis som man bör undersöka, men även sylt, läsk och

marmelad ska enligt uppgift ha kommit in i landet med AZO-färger. Ingen

svensk lösviktsgodistillverkare lär använda dessa färger, men det gäller att alltid

vara på sin vakt. Butiken måste alltid kunna redogöra för vad de varor innehåller

som de säljer.

♣