Detta nyhetsbrev är rakt av kopierat från Utbildningscenter.se - Ett utbildningsföretag i tiden, och författat av Tommy Svensson.

Notera det understrukna om karragenan. Förstår ni nu varför jag bojottar Milko's eko-grädde (det gäller alltså inde bara Lidl's grädde) eftersom den innehåller det och istället köper konventionell grädde då jag inte har tillgång til Arla's eko-grädde som är fri från karragenan. Man kan ju undra varöfr konventionell grädde tjocknar utan karragenan men inte ekologisk?

Nyhetsbrev 4:

Är det bensin i den mat vi äter?

Tillsatser och främmande ämnen i den mat vi äter ökar dag för dag. Vi

konsumenter har tydligen lagt priset som första punkt, då det gäller vad som är

viktigast när vi handlar. Att sedan den billiga "maten" i stort sett består av

kemikalier eller konstgjorda ämnen tycks vi ta med en nypa salt.

Hur lågt kan ett företag sjunka då det gäller att "sälja billig mat". Ja ett exempel

är Lidl, den tyska matvarukedjan som de senaste åren envist försämrat

svenskens matinköp. Lidl´s vispgrädde är ett skrämmande exempel, där kvalitén

är så dålig att de varit tvungna att blanda i ett förtjockningsmedel i blasket så det

ska tjockna när det vispas. Det förtjockningsmedlet man använt är Karragenan

E407, som producera av en rödalg. Denna alg har och är mycket omdiskuterad

och tveksam främst för gravida.

Sveriges Konsumenter i Samverkan som är en organisation som värnar om ren

mat skriver om Lidl:Lidl spelar högt med konsumenternas hälsa

Lidl lurar oss konsumenter med tysk biff, som inte är salmonellatestadÄr huvudsaken att kunna sälja billig mat till intet ont anande konsumenter och

spela högt med deras hälsa? Redan den 14 mars hittade vi hos Lidl i Västervik

Guldgrytans utskurna biff producerad i Tyskland och blev misstänksamma.

Häromdagen avslöjade även Aftonbladet samma sak i artikeln Lågpriskött - ren

bluff och avslöjade tricket, att blanda färskt kött med lite "marinad", för att

kunna importera köttet som "köttberedning". Man hade tillsatt lite salt, socker,

vatten, hydroliyserat sojaprotein, natriumacetat, trinatriumcitrat, askorbinsyra

samt natriumaskorbat. Då slapp man genomgå lagstadgad salmonellakontroll. Så

lättlurade är myndigheterna inom EU och så smarta är de som ska tjäna pengar

på omedvetna konsumenter.

Att långsamt förgifta konsumenten för egen vinning skull, borde vara ett av de

grövsta brotten som finns. Men idag kan vi inte bevisa att de problem vi får på

äldre dar härrör från vad vi stoppade i oss tidigare i livet.

Dagligen stoppar de flesta av oss in mat i munnen som innehåller rester av

extrationsbensin. Frukostflingor, som producenten hävdar ska vara nyttig p.g.a.

den låga fetthalten, färdigmat, lättmargariner, chokladkakor, glass, vegetariska

rätter och hundratals andra produkter kan innehålla rester från

extrationsbensinet Hexan eller andra bensinlösningsmedel.

När det gäller fettsnåla flingor gjorda av vetegroddar t.ex. så minskar man

fetthalten med hjälp at detta ämne. Vid fettproduktion från växtriket används det

ofta för att dra ur oljan ur växten.

Ja listan på lösningsmedel som används i det vi äter kan göras lång. Tyvärr

händer det att våra livsmedel kommer i kontakt med lösningsmedel som

Aceton, Butan, Cyklohexan, Dibutyeter, Diklorfluormetan. Dietyleter,

Etylmetylketon, Heptan, Hexan, Isobutan, Metanol, Metylacetat, Metylenklorid,

Pentan, Petroleumeter, Propan, 1,1,2-Trikloretylen, Triklorfluormetan och

Toluen. Även när man sätter till smakämnen eller konstgjorda färgämnen till vår

mat är risken stor att något eller några av dessa lösningsmedel används. Flera av

dessa lösningsmedel anses cancerframkallande och det anses inte finnas någon

säker nivå där risken för canceruppkomst är noll.

Många av de produkter som tillverkas i Karlshamn och av Unilever (Bestfoods)

har varit i kontakt med det reaktiva ämnet Natriummetylat. Natriummetylat

ombildas vid tillverkningsprocessen till lösningsmedlet Metanol. Vanligast är

detta ämne i lättmargariner. Detta kan man ju undvika om man äter animaliska

fetter.

Både te och kaffe kan innehålla lösningsmedelsrester om bittra smakämnen

tagits bort med hjälp av Etylmetylketon, Metylenklorid, Metylacetat eller

Dikloretan.

Särskilt upprörande är att lösningsmedlet 2-nitropropan (2-NP), som finns långt

upp på cancerlistan används. Lösningsmedlet förekommer vid tillverkning av

konstgjorda chokladfetter. Tidigare har detta lösningsmedel används i

Karlshamn, men man var tvungen att byta ut det mot bensin när Sverige gick

med i EU. Leukemifall hos barn till anställda i Karlshamn kan ha samband med

2-NP då detta sprider sig i näringskedjan och genetiskt till nästa generation.

Detta lösningsmedel finns sannolikt kvar i billiga chokladprodukter från andra

länder, så var noga med ditt chokladinköp. Det finns många ekologiska

chokladsorter på marknaden där dessa ämnen är förbjudna.Bensin i sojaprodukter

Bensin (Extraktionsbensin, Hexan) är ett lösningsmedel som används flitigt

idag. Förutom i smak- och färgämnen kan bensinrester finnas i kokosfett,

avfettade vetegroddar, frön, proteinprodukter och mjöl. Bensin används också

vid framställning av matfetter, där bensinen drar ut oljan ur fröna.

Den största mängden bensin når oss sannolikt med sojaprodukter som sojaolja,

sojaprotein, sojalecitin etc. Sojalecitin är ett kapitel för sig. Hela sojaindustrin är

uppbyggd runt bensin. I princip mal man sojabönorna och blandar mjölet med

varmt vatten och bensin, för att dra ut vad man vill ha eller förändra egenskaper.

Sedan försöker man driva av bensinen genom upphettning. Men just sojalecitin

är värmekänsligt och tål ingen värmebehandling, varför just denna sojaprodukt

kan väntas innehålla högre bensinrester än andra sojaprodukter.

Livsmedelsverket lät för några år sedan analysera margariner. Det visade sig då

att flera av våra lättmargariner innehöll förhållandevis höga halter av bensin.

Företaget angav då att bensinen kom med sojalecitinet. Då lecitinet utgör en

liten andel av ett margarin måste halterna i lecitinet var mycket höga, för att nå

upp till nästan 1 mg/kg i margarinet, som då var fallet.

Ärendet väckte en rad obehagliga frågor från konsumenterna och mig veterligt

har Livsmedelsverket avstått från att själv göra fler analyser av bensin i svensk

mat.

Just sojalecitin är en ingrediens som är mycket vanlig, men ett litet råd till

läsarna av denna spalt, titta alltid på innehållsdeklarationen när du köper en vara

så inte sojalecitin eller annan sojaprodukt använts. Tag bort alla produkter med

sojalecitin så långt det är möjligt om ni vill ha ett friskare och gladare liv i

framtiden.Vad finns det i?

Sojalecitin används som emulgeringsmedel i allt från kakor och bröd, choklad

till lättmargariner och färdiglagad mat. Sojalecitin finns t.o.m. i viktväcktarmat,

vegetariska produkter och hälsokostpreparat.

Det finns tyvärr ingen redovisning av hur mycket bensin vi får i oss från alla

bensininnehållande livsmedel, än mindre den sammanlagda mängden av alla

andra lösningsmedel.

Som en avslutning på detta brev hoppas jag att ni sprider budskapet till alla era

vänner som helt ovetande om detta fortsätter handla på Lidl, steka i margariner,

brer Lätta eller annat kemikaliemargarin på mackan, är så rädd för fett att man

lagar mat med konstgjord grädde eller äter fettsnåla flingor för att de tror att de

är nyttigare.

"Ren mat" gjorda på naturliga råvaror är inte svåra att hitta, men tyvärr får man

nog vara beredd att betala lite mer. Men man slipper ju avgifter för läkarbesök,

dyra mediciner, karensdagar och minskad lön p.g.a. sjukskrivning om man är

rädd om sig och försöker leva ett liv fritt från kemikaliematen, så i slutänden är

jag säker på att det lönar sig.

♣