- 41 kg
Det blev det; inte fullt 2 år senare hade jag gått ner 41 kg och hundratals mil. Det var nämligen det jag gjorde; gick. Varje dag gick jag en mil, sommar som vinter, vardag som helg. Minns en gång då vi skulle åka till IKEA en lördag i juni. Jag klev upp 05.00, gick 1 h 45 min, duschade och följde med.
Det jag egentligen gjorde var lite GI fast före sin tid. Jag bytte ut allt det vita mot nyttiga alternativ. Mjöl blev dinkel (åh Gud, så jag är tacksam för dinkel), godis blev mörk choklad, chips blev grönsaksdip och ingen frukost blev havregrynsgröt. Popcorn förblev dock hemmapoppade popcorn, man kan kanske ta bort det mesta, men man tar inte helg-popcornen från Malin! *ler* Dessutom blev portionerna mindre och tallriken fylldes till 60 % med sallad INNAN maten lades upp. På så sätt fanns det inte så mycket plats kvar för mat.
99 kg 58 kg Idag
Ser inte riktigt ut som på sista bilden nu heller, har askgrått hår nu, och den är från i somras. Men en liten hint om vem jag är kanske Ni får?
Det jag vill uppnå med detta inlägg är inget skryt, mer en peppning till andra som är i eventuellt samma sits. Det går om man vill, men det tar tid. Och det är det som är grejen; det måste få ta tid, annars är det inte hållbart! Det tog förmodligen många år att bli överviktig därför måste det få ta tid att också ändra om sitt liv till det bättre.
Att ta hand om min kropp och min själ tycker jag stämmer överens med mitt i övriga försök till ett hållbart tänk; en hållbar kropp håller längre och kan låta människan i den tillföra mer till jorden.
Eller nå't? ♣
Vilket jobb du har gjort! Och du har verkligen gjort det på rätt sätt! Känner själv att det är motionen som fattas mig för då är det också lättare att äta rätt. Jag har visserligen inte lika många kilon att gå ner men det är svårt att komma igång. kram
Åsa: TACK! Vad snäll Du är! ja, jag håller med; motionen gör att det blir lättare att "sköta sig" då det gäller maten!
Ha en bra dag!
Kramalin
Imponerande! Det krävs viljestyrka och envishet till att göra det du gjort/gör. Smart är det också! Och SNÄLLT mot dig själv - för det är något jag ränker på när jag ser överviktiga (jag har själv varit det) "Usch vad du är dum mot dig själv som gör din kropp och dig själv så illa."
Och kroppen blir verkligen ett enormt handikapp och hinder mentalt...
Jag är säker på att du inspirerar till en, på många sätt, vänligare livsstil!
/Nadia
Nadi: Tack gumman, vad du är snäll! Hoppas allt är bra med er? Själv är jag hemma och är förkyld...
Kramalin
Hej!
Vilket underbart inlägg! Och det syns verkligen på bilderna hur mycket bättre du mår nu/mådde då. Och jag är helt övertygad om att bestående förändringar måste gå långsamt. Jag har själv gett mig själv en liknande förändring, genom att bla lägga om mina matvanor helt och ta hand om mig själv på ett annat sätt än jag gjorde för typ två år sedan.
Det mest fantastiska är ju att det krävs mycket energi för att sätta igång, men när man väl har gett sig in på resan att utveckla sig själv så fortsätter det nästan på egen hand. Och jag insåg hur mycket jag vill och kan förändra! Varje dag märker jag att jag mår bättre.
Vill dela med mig av öppningsorden på Katarina DiLevas hemsida:
Ta ett steg mot anden, och den tar tusen steg mot dig.
Puss på dig!
Och förresten, tack för Aerosmith-tipsen! Jag har deras samlingsalbum, just idag är jag insnöad på Take Me To The Other Side. Loooove musik.
Sara: Tack så hemskt mycket! jag läste Katarinas visdomsord idag efter att ha varit in och läst på din blogg...så vackra tankar!
Är hemma och är sjuk så idag har jag lyssnat på "Celtic angel" - musik på harpa.
Kramar i massor till dig!
