R.I.P
Det är alltid ett svårt beslut att fatta även fast man vet att det inte finns mer att göra; man har testat alla mediciner och alternativa behandlingssätt som finns och tvingas till slut inse att det inte går längre.
Johan ♥ åkte själv upp till veterinären för att låta Sigge somna in och jag tycker han är så modig! I vissas ögon är djur just det, "bara djur", men inte i denna familj. Sigge var en familjemedlem, precis som Lotus är för oss.
Under de nästan 7 år jag varit del av denna familj har Sigge kommit att betyda mycket även för mg och det var så fruktansvärt ledsamt att krama honom hejdå igår innan han och Johan for iväg och få veta att detta var sista gången vi sågs.
Idag går mina tankar till hans familj eftersom de förlorat sin bästa vän, och till min älskade Johan som förlorat en av sina barndomsvänner.

Sigge på sitt älskade Nötbolandet i april -05 då vi for ut hela gänget för att äta våfflor utomhus.
Vila i frid, Sigge!
♣
En sån stilig herre! Tårarna började sticka i näsan när jag läste om honom, sedan gjorde jag vad jag alltid gör när ngt sorgligt m djur berör mig. Gick in och kollade att kissarna fortfarande andades (och talade om att jag älskar dem mest i hela världen). Ni har min medkänsla, kram
Nu springer du och jagar hundgodis i andevärlden. Du får bli skyddsängel till Lotus om du vill? Vi ses kompis!
Anna Öberg: Ja, visst var han fin? Så himla tjusig!
Jag vet, jag satt och höll Lotus krampaktigt igår medan Johan var hos veterinären med Sigge eftersom jag visste vad som skulle hända. Man är liksom så tacksam för varje dag man får tillsammans med sina mirakel!
Kramalin
Mannen: Vad rar du är, min fina älskling! Klart Sigge blir Lotus skyddsaängel nu, de är ju vänner för alltid ju!
Gissa om Sigge jagar Doko's nu! Han lär ju äta konstant! *ler*
Usch, vad jag saknar honom!
Det är så sorgligt när man måste säga förväl av en älskad vän för alltid (tårar i ögonen)
Fasar för den dagen det är dags för mina pälsnosar att dra vidare.
Men än så länge är de här och jag ska gosas med dem i helgen.
Kramar!
Erika: Ja, jag håller med. Nu gör jag inget annat än att mysa med Lotus av ren tacksamhet och glädje.
Må så gott, gumman!
Massa kramar!
LIlla vännen har har det nog fint där uppe där ingen smärta kan kännas
där han med leende kan kika ner mot er.
Ha det finast mvh J
Vacker vovve som nu har det fint i hundhimlen.
Tillbaka från italien och nu i Uppsala för att sen resa vidare till studier i Stockholm =)
Kram från maria på äventyr =)
VintageRetroPrinsessa: Tack! Vad du är rar, Jessica! :)
Jo, jag är övertygad om att han har det bra nu...men man blir ledsen ändå!
Kramar!
maria i oslo: Visst är han fin?
Hur var Italien? Jag ska ju dit i slutet av juni, och det känns härligt som bara den! :)
Härligt att du är på äventyr, jag önskar dig inget annat än välgång på din resa!
Många kramar Malin
Åh vad jag blir ledsen. Det är så sorgligt med fina djur som dör. Sorgligt är vad det är. Urs nu lipar jag också...
underbaraclara: Tack! Ja, det är så trist,speciellt för Johan och hans familj. Sigge har ju barit deras vän i 15 år.
Kramalin
Vila i frid, Sigge lille!
Det är skitsvårt, ett husdjur BLIR en familjemedlem! När vår förra katt var tvungen att avlivas vid ca 9 års ålder pga sjukdom visste jag knappt hur jag skulle sluta vara ledsen... precis som med en riktig vän eller familjemedlem! Och visst är husdjuren bland de bästa vänner vi kan ha!