Tack för allt!

I samband med Leons födelse blev vi mer uppvaktade än vi någonsin föreställt oss! Vackra, fina, praktiska och nödvändiga saker fann sin väg hem till oss genom människors stora hjärtan. Vi fick presenter från några av er som läser bloggen, från företag vi samarbetat med, från privatpersoner och våra nära och kära.

TACK!

Istället för att lägga pengar på att skicka tackort har vi valt att gynna stiftelsen Min stora dag med de pengarna istället. Det finns så många barn som kanske inte får må lika bra som Leon och de behöver all uppmuntran de kan få! 

Stiftelsen Min Stora Dags uppgift är att förverkliga svårt sjuka barns önskedrömmar. Barnen är 3-18 år och bor i Sverige. För att nå ännu fler barn arrangerar stiftelsen även gruppevenemang samt ungdomsläger.

Det är läkarna på Universitetssjukhusen i landet som identifierar de barn som får önska sig en Stor Dag.
En "Stor Dag" är ett avbrott i tillvaron när sjukhusdagarna är långa och behandlingarna svåra. I barnens fantasi kan roliga saker hända, tänk att få gå på konsert med favoritartisten, få en egen ponny eller en efterlängtad docka, träffa sina idrottsidoler eller åka MC på en motorcrossbana!


2008 uppfylldes 137 önskedrömmar! Dessutom arrangerades 140 gruppevenemang och sex läger så att över 1000 barn fick ett välbehövligt avbrott i sin sjukhustillvaro.


- Stiftelsen Min Stora Dags mål är att förverkliga så många önskedrömmar som möjligt, säger Claire Rosvall, grundare av stiftelsen.


De som jag vet inte läser bloggen har eller kommer att få ett telefonsamtal från oss där vi meddelar detta.


Kommentarer
Postat av: Nadia

Den stiftelsen har jag sparat länk till för att använda mig av när jag vill ge något till någon framöver ... jättefin idé!!!

2009-04-28 @ 09:50:00
Postat av: Malin Harju på Ekoblogg

Nadia: Ja, det är ett fantastiskt jobb de gör så det känns kul att kunna stötta det! :)

2009-04-29 @ 07:03:10
URL: http://ekoblogg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback
RSS 2.0