Detta nyhetsbrev är rakt av kopierat från Utbildningscenter.se - Ett utbildningsföretag i tiden, och författat av Tommy Svensson.

Bör man använda lätt- och stekmargarin? Sämst är

de flytande margarinerna.
När man tittar på hur margariner tillverkas, finns det många skäl att låta dem

ligga kvar på butikens hyllor. Förutom de hälsomässiga riskerna som blir allt

mer tydlig i dagens forskning är framställningsmetoderna så kemisk att det är

tveksamt om margarin borde kallas livsmedel.

Margarinindustrin lyckas med sin lobbyverksamhet och reklam manipulera hela

svenska folket. Detta är kanske inte så konstigt då tydligen Livsmedelsverkets

fettexpert professor Bengt Vessby får/fått sin lön betald av margarinindustrin.

Vidare har margarinindustrin dietister anställda som jobbar ut mot vårdcentraler

och dietistutbildningar för att skaffa ambassadörer för sina produkter. Utan att

berätta om hur margarinerna är tillverkade och vilka kemikalier som används,

får företagen produkten att låta som rena hälsokosten. Detta budskap förs sedan

vidare av personal på vårdcentraler och dietister till allmänheten som söker för

höga kolesterolvärden, övervikt och andra kostrelaterade problem.

I Norge kritiserar två av de ledande forskarna inom området margarinkonsumtion.

Enligt tidningen Lands nätupplaga (11/2 03) anser forskarna Anna

Haug och Pernille Baardseth vid Norges Landbrugshøgskole och Matforsk att

norrmännen skall äta mindre margarin. De menar att "det är fel sorts fett, vilket

kan avhjälpas genom att exempelvis byta ut margarinet mot smör".

"De båda forskarna delar upp fettet i tre typer. "Grönt" fett finns i exempelvis

fisk, grönsaker och oljor (nyttigast). "Gult" fett hittas i mjölk, smör, kött, ägg

och mjölkprodukter och "rött" fett finns i bl.a. margarin, bakverk och choklad

(sämst).

De bägge forskarna menar att de som äter mer "grönt" fett, och minskat det

"röda" har en lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar.

Det finns flera sätt att dra ur oljan ur växten. Ett är kallpressning då man med

tryck och temperaturer under 40 - 50 grader pressat ur oljan ur växten. Detta gör

att naturliga och nyttiga egenskaper hos oljan finns kvar. Exempel på produkter

på marknaden är extra virgin olivolja och kallpressad rapsolja.

Vid varmpressning ligger temperaturen runt 80 - 100 grader. Vanliga

industritillverkade matoljor är i regel varmpressade. Här finns större risk att

cancerogena ämnet bensopyren (ett polyaromatiskt kolväte) bildas och att oljans

nyttiga ämnen förstörs.

Vid bensinextrahering används ett lösningsmedel som "drar ut" oljan ur

fröet/växten. Ett vanligt lösningsmedel är hexan (extraktionsbensin). Senare i

processen försöker man minska halten av extraktionsbensin i det färdiga

livsmedlet, men det finns alltid en gräns där man måste stanna av tekniska och

ekonomiska skäl. I Sverige får det finnas 1 mg hexan per kilo matolja eller

margarin enligt Livsmedelsverkets förordning SLV FS 1993:17. Nämnda verk

skall enligt uppgift, vid stickprov, ha hittat förhållandevis höga halter av

Becel/Nytta.

Vet konsumenten att det finns risk att det margarin han/hon äter kan innehålla

rester av extraktionsbensin?

En av oljorna/fetterna som används vid margarinframställning är palmolja.

Oljepalmen odlas i bl.a. Indonesien och kräver transport för att ta sig hit till oss.

Normalt skall livsmedel som fraktas med båt ha speciella tankar för detta. Men

matfettsindustrin har utverkat speciella tillstånd för att få frakta matoljor och

fetter i tankar som tidigare kanske innehållit bensin eller en rad andra

kemikalier. Livsmedelsverket har givit tillstånd till att ett hundratal andra

kemiska ämnen får transporteras åt andra hållet när oljan ska hämtas. Där hittar

man exempelvis bensinkolvätena hexan, heptan, pentan och nonan och

Lösningsmedel som cyklohexan och aceton. Tyvärr är risken stor att små rester

av dessa mycket farliga ämnen kan finnas kvar i tankarna då oljan transporteras,

med följt att de senare kan finnas kvar i produkten efter tillverkning.

Några av våra margariner innehåller sojalecitin. Vid industriell hantering av

sojabönor används normalt extraktionsmedlet hexan. I så fall finns risken att

även de olika produkterna där sojalecitin används, innehåller rester av

extraktionsbensin. I Livsmedelsverkets förordning SLV FS 1993:17 anges att

avfettade sojaprodukter "som saluhålls till enskild konsumtion" får innehålla upp

till 30 mg extraktionsbensin per kilo. Det är en förhållandevis hög halt.

Sojalecitin finns även i en lång rad andra produkter, t ex choklad, bakverk och

färdigmat.

De fetter som finns i margariner genomgår en synnerligen brutal kemisk

behandling. För att kunna användas för margarinframställning måste

fettråvarorna raffineras för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet),

konsistens och smak. Detta gör man genom syrabehandling med fosforsyra och

neutralisering med lut, där man tar bort bl.a. lecitin och fria fettsyror. Vid

blekningen används blekjord som minskar mängden färgämnen.

Vid Deodorisering som görs med vattenånga tar man bort smak och luktämnen

samt en del av de eventuella lösningsmedelsrester som följt med oljan. Detta gör

man oftast vid mycket hög temperatur, vanligen 230 grader C. En rykande

stekpanna har temperaturen 170 grader C. En förstklassig olivolja får inte

upphettas till mer än 40 grader för att omvandlingsprocesser inte skall ta vid.

Vid detta steg försvinner även det mesta av naturliga vitaminer och

antioxidanter som bl.a. hjälper oss att bygga på vårt immunförsvar och som är

mycket viktigt att vi får i oss i rätt mängd.

Man vill med raffineringen framställa en fettmassa utan naturlig smak, lukt och

färg. Den neutrala fettmassan kan sedan användas i kosmetika, målarfärger,

skärvätska eller margariner. Allt beroende på vilka färgämnen och aromer som

tillsätts. Hudkräm blir vit och får sin egen lukt, margarin blir gul och får

smörarom.

Vissa oljor t.ex. palmolja kan delas upp i olika fraktioner med olika smältpunkt;

en fast (palmstearin) och en mera flytande (palmolein). Processen sker genom

långsam nedkylning i kombination med filtrering, ibland tillsammans med

lösningsmedel. Det lösningsmedel som oftast används vid fraktionering är

Vissa fettråvaror härdas eller omestras för att ges en önskvärd smältpunkt

och konsistens.

Vid omestringen spjälkas fettsyrorna från glyceroldelen och återesterifieras till

nya triglycerider. Detta är i princip vad som sker i mag-tarmkanalen när fett tas

upp från maten. Vid omesterifieringen används natriummetylat (ett mycket

tveksamt ämne) och efter raffinering kan även små rester av metanol

förekomma.

Vid härdningen behandlas oljan genom värme, tryck och att vätgas och nickel

tillsätts i en katalysator. Detta påverkar de omättade fettsyrornas

dubbelbindningar varvid mättnadsgraden (konsistensen) och smältpunkten höjs.

Nu kan man ju fundera på varför nickelallergi blir vanligare och vanligare. Men

vad forskarna tror idag, är nickelallergi är en s.k. kontaktallergi och

nickelresthalter i margarin anses inte kunna ge upphov till överkänslighet.

Det ska uppges på förpackningen om fettet är härdat, därför att härdningen är en

process som påverkar råvarans egenskaper. Produkter däremot som säljs på

gatan t.ex. glass eller som lösvikt i butiken, kan innehålla transferfetter utan att

det står på förpackningen (så se upp med detta).

Det fett som anses mest hälsofarligt och som vi konsumenter måste minska

användningen av är kemiskt framställda härdade fetterna. Vid denna

industriprocess (härdning) bildas riskabla transfetter. Många forskare varnar för

dessa syntetiska och naturfrämmande fetter av hälsoskäl. I Danmark t.ex. har

man gått mycket långt för att minska det dagliga intaget av en av matens

"värstingar". För att tillgodose livsmedelsindustrin behov av billiga fasta fetter,

har svenska Livsmedelsverket till skillnad från sin danske motsvarighet godtagit

denna kraftiga kemiska förändring av fettmolekylen.??

I boken "Eat, Drink And Be Healthy" (ISBN 0-684-86337-5) säger Walter

Willett, välkänd amerikansk professor och forskare från Harvard "Ökningen av

transfettkonsumtionen i USA sammanfaller med ökningen av hjärtsjukdom över

hela landet.

I samma bok har Willett även behandlar insulinresistens (diabetes) ett av våra

största hälsoproblem idag. Han anser att intaget av transfetter är en av de

viktigaste orsakerna till att barn och äldre personer drabbas allt mer av diabetes.

Den kanske främste forskaren i världen när det gäller transfetter är Mary Enig.

I sin bok "KnowYour Fats" (ISBN 0-9678126-0-7) skriver hon om de viktigaste

hälsoriskerna med transfetter.

Skadliga effekter av konsumtion av transfettsyror som rapporterats från

människa och djur är enligt henne:

- Sänker halten av grädde i mjölk från ammande honor hos alla arter studerade,

inklusive människa, d.v.s. sänker hela kvalitén på vad barnet får i sig.

- Orsakar en minskning av synskärpan hos barn som föds upp med bröstmjölk.

Effekten är dosresponsbunden, d.v.s. minskningen är proportionell mot mängden

intagna transfettsyror i bröstmjölken.

- intag under graviditeten kan orsaka låg födelsevikt hos barn.

- Höjer insulinnivåerna i blodet hos människor vid glukosbelastning och

ökar därmed diabetesrisken.

- Påverkar immunsvaret genom att minska effektiviteten på B-cellernas svar och

genom att öka tillväxt av T-celler.

- Sänker nivåerna av testosteron hos handjur och ökar mängden abnorm

(felaktig) sperma, samt påverkar havandeskapet hos honor.

- Minskar de röda blodkropparnas insulinsvar, d.v.s. har möjligen oönskade

effekter vid diabetes.

- Stänger av funktionen hos membranbundna enzym som delta-6 desaturas,

vilket resulterar i minskad omvandling av exempelvis linolsyra till arakidonsyra.

Detta kan ställa till problem med allergier.

- Orsakar negativa effekter på aktiviteten hos viktiga enzym system. (Kroppens

naturliga avgiftningssystem).

- Påverkar negativt omvandlingen av växt omega-3 fettsyror till förlängda

omega-3 fettsyror. Trappar upp negativa effekter vid brist på essentiella

fettsyror.

- Ökar aktiviteten i peroxisomer (befrämjar bildning av skadliga fria radikaler)

- Påskyndar utvecklingen av astma hos barn.

- Sänker det "goda" HDL kolesterolet. (Ju högre transfettsnivån i kosten, desto

lägre HDL).

- Höjer LDL kolesterol. (Dåligt kolesterol)

- Främjar ateroskleros - åderförkalkning.

- Höjer total kolesterol med 20 -30 mg %.

Även i andra nyare böcker som behandlar fett och hälsa, finns allvarlig kritik

mot transfetter med ungefär samma budskap som ovan:

I "Fats that Heal - Fats that Kill" (ISBN 0-920470-38-6) framhåller Udo

Erasmus transfetternas

skadliga effekter på hjärtat samt diskuterar också risken för cancer.

I "Cholesterin der lebensnotwendige Stoff" (ISBN 3-89189-036-2) upprepar M

O Bruker flera av Enigs kritiska punkter.

I "The Cholesterol Myths" (ISBN 0-9670897-0-0) diskuterar Uffe Ravnskov

särskilt riskerna för foster och vår avkomma. (finns även på svenska)

I ett dokument från USDA (Nelson 1998) säger man:

"Då transfettsyror inte har någon känd nytta för hälsan och det finns starka bevis

för att de avsevärt ökar risken för att hjärtsjukdom utvecklas, bör det med

hänvisning till de resultat som hittills publicerats, vara klokt att minska intaget

av transfettsyror i den amerikanska dieten."

Man undersökte i en studie förekomsten av transfettsyror i döda människors

kroppar. De som dött i hjärtsjukdom, hade högre förekomst av transfetter från

industrin än de som dött av andra orsaker.

De hade däremot en lägre förekomst av sådana naturliga transfettsyror som

kommer från idisslare än de som dött av andra orsaker.

Ofta kör tillverkarna med att transfetter, som bildas naturligt i produkter från

idisslare och finns i exempelvis smör och animaliskt fett, är samma transfetter

som de själva tillverkar. Men flera ämnen i de kemiska transfetterna har annan

molekylstruktur och andra fysikaliska egenskaper som smältpunkt m.m. Att

påstå att en naturlig och modifierad produkt är lika är lika tokigt som att påstå

att jordgubbssmaken från en arom i en milkshake är samma som smaken i en

riktig jordgubbe. Jordgubbsaromen får man fram genom att blanda följande

kemikalier på rätt sätt:

inte lika i mina öron. Det går aldrig att påstå att en kemisk framställd produkt är

identisk med en naturlig.

På organisationen Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida kan du hitta en

lista på ett antal produkter som innehåller transfetter. sin kampanj

mot härdade fetter, och lade ut följande text på sin hemsida:

www.konsumentsamvarkan.se

I över 10 år har Konsument-Forum och Sveriges Konsumenter i Samverkan

skapat opinion om de härdade fetterna i margarin och andra livsmedel. Tack

vare detta togs härdade fetter bort ur margarinerna i början av 90-talet men

sedan dök de upp i allt fler andra livsmedel: flytande margariner, bröd och andra

bakverk, choklad, potatismospulver, färdigmat och en lång rad andra livsmedel.

Ofta döljer man det under beteckningar som "delvis härdat vegetabiliskt fett"

eller på utländska varor "hydrogenated vegetable fat".

Med andras ord kan det margarin man använder innehålla eller vara behandlade

med:

Allt fler dietister, kokerskor och storkök väljer nu naturligt ickeprocessat

matfett för att ge barn och ungdomar en hälsoriktig och sund kost. Vidare

undviker man snabba kolhydrater.

Det verkar gå denna väg i hela Sverige. Till sist kommer förmodligen några

dietister och några experter med bindningar till margarinindustrin att stå

tämligen ensamma, medan de flesta andra både privatpersoner och kostrådgivare

kommer att ty sig till de nya vetenskapliga rönen och till beprövad erfarenhet.

Källa: De flesta av dessa uppgifter är hämtade från miljöforskaren Gunnar

Lindgrens (en av Sveriges kanske kunnigaste personer på detta ämne) hemsida.

Vill du själv söka fler uppgifter om margariner och fetter är

hemsidans adress:

www.gunnarlindgren.com

♣