Ingen micro
Fick en fråga från en läsare om varför vi valt att inte ha någon micro hemma. Och ja, enkelt kan man väl svara att vi tycker microvågsugnar är skit. All forskning som tyder på att dessa vågor är cancerframkallande kan inte ha fel. Tommy Svensson berättade under en av sina inspirerande föreläsningar att man gjort en studie med katter (blä!) där en testgrupp fick äta kall kattmat. Den andra gruppen fick äta samma mat men den var först micrad och hade sedan fått svalna. Inom loppet av tre månader hade över 90 % av katterna i micromat-testgruppen dött av näringsbrist och tumörer.
Att laga mat från grunden är det sämsta man kan göra då i princip all näring helt bränns sönder av microvågerna. Att värma redan tillagad mat gör att den näring som fanns maten försvinner. Så inte i något av hänseendena är vi intresserade av att äga eller använda en micro. Hemma är vedspisen vår micro då vi liks eldar. Det går fortare att koka Leons gröt på den än vad det gör att ens få el-spisen varm. Likaså med tévatten.
Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan av folk som vart hemma hos oss, speciellt småbarnsföräldarar; men hur gör ni då då? Ja, svarar vi, vi använder den vanliga spisen.
Två gånger hittills har Leon ätit mat på ställen där vi inte kunnat ta del av köket (restaurangen kan micra barns mat men vill inte värma den i kastrull på spisen) och det misstänkte vi redan innan så då värmde jag hans mat jättevarm på spisen och la i en burk som sedan kläddes in i flera lager folie. Runt detta lade vi en sådan där påse med gelé i som man både kan koka och frysa, denna gång en kokt sådan. Detta stoppade vi i hans lilla kylbag.
Nästan två timmar senare åt han maten som jag blåste lite lätt på så han inte skulle bränna sig...och proceduren tog kanske fem minuter längre allt som allt.
Det finns liksom inte en chans att Leon får stoppa i sig micrade saker, i alla fall inte då han är så pass liten och så länge vi kan påverka. Vid några tillfällen har vi suttit i bil och han ska äta. Då har han ätit rumstemprerad mat på en P-ficka och det har slunkit ner utan problem det med. Nu är ju Leon ett matglatt barn så för honom fungerade det, det är ju självklart olika från barn till barn.
Då vi ska bort till folk har i ju alltid med hans lilla kylbag med mat (Leon äter medhavd mat först och får sedan mat från oss. På så vis är vi säkra på att han ätit bra det målet också samt kan påverka vad han får smaka av oss. Känns det som om det är många tillsatser & glutamater i maten kan han alltid smaka en bit sallad eller bröd eller så. Annars är han nöjd med det vi tar med åt honom att smaska på; eko-kex, frukt, russin mm. Som sagt, så länge vi har möjlighet att påverka kvalitén på det han stoppar i sig så fortsätter vi med det.) och då har jag med en liten rostfri kastrull, lämplig för vällingkok eller smörsmältning, som jag värmer maten i. Inga som helst problem! :)
Jag förkastar med detta inte micron eller de som använder den. Jag svarar bara på frågan varför vi (och inga andra) valt bort den samt berättar hur vi gör. Kanske kan det inspirera någon annan som går i samma tankar?
Använder ni micron frekvent hemma?
Malin ♣
Vi använder heller ingen micro.
Folk har verkligen svårt att förstå HUR man gör med
rester (?) haha. Hur svårt det nu är att värma på maten i en kastrull. Dessutom finns det inget så gott som hemmapoppade popcorn. Slurp. :)
Kram sara
Intressant (men hemsk) studie, vet du vart man kan läsa mer om den?
Vi skänkte bort vår micro när vi bott ihop ett halvår. Förutom hälsan så blir ju ingenting blir gott i microvågsugn. Vi värmer mycket i ugnen och då känns det helt nylagat igen. Fryst bröd blir färskt!
Ja jag växte upp helt utan micro men fick för mig en period i livet att jag behövde en... trots att jag kände till riskerna.. men det blev aldrig bra och det kändes alltid fel att använda den...
Så den har jag gjort mig av med - och jag saknar det ALDRIG! Värma på spisen och i ugn är överlägset när det gäller allt. Tina i vattenbad är också mycket bättre. Och barnmat går också bra att värma i vattenbad.
och vi har ytterst få gånger använt micro till barnens mat! Båda våra barn har föredragit kall mat före varm så dom har fått direkt ur burken där det annars skulle ha varit micro som behövts användas. Man borde byta ut micron mot små kokplattor och vattenkokare på cafeer och dyligt! (Barnskyddade & Barnsäkra)
Vattenkokaren är jag dock väldigt förtjust i. Sparar både tid och energi! Men dem i plast skulle jag inte vilja använda!...
Alltså, jag blir nyfiken. Har du en källhänvisning till "katt-studien" där man kan få läsa mer om hur försöket utfördes. Utan bakgrundsinfo och fakta om förutsättningarna känns det nästan lite som skrämselpropaganda tycker jag.
Oj, den studien lät inte riktigt ok! Det måste finnas några andra faktorer som påverkar till ett sådant resultat. Fast vad vet man? Jag tror inte näringen i sig försämras så mycket som du säger men dock smaken samt att vi utsätts för mycket strålning i samhället redan som det är!
sara: Håller med! Och ja, den sortens popcorn är den allra godaste! :P
Maria: Jag kan kolla om jag hittar något om den. :)
Underbaraclara: Håller med; det smakar blä! :(
Nadia: Håller med. Man förstår ju att caféer och så inte får blanda in en massa andras livsmedel i sitt kök då de uteslutande ansvarar för eventuella smittor mm.
Kokplattor vore ett toppen-alternativ för oss som är som vi är! ;)
Anonym: Skrämselpropagandan får ju då isåfall Tommy stå för då det var på en föreläsning med honom jag hörde det. Vad skulle jag tjäna på att skrämma upp er? Det är inte så att vi är återförsäljare till kokplattor precis...jag ska se om jag kan hitta studien precis som jag skrev till Maria ovan, annars mailar jag Tommy.
Vet du vad jag är nyfiken på? Vem du anonyme/a läsare är!
Fröken Wrede: Ja, så kan det absolut vara. Och eftersom man ofrånkomligt utsätts för det regelbundet kan det ju vara bra att minimera det genom att välja bort det som går. :)
Intressant (och jag respekterar absolut ert val!), men jag skulle gärna vilja hitta mer forskning rörande detta. Jag googlade lite snabbt men hittade ingen vetenskaplig, evidensbaserad forskning som kunde styrka att micro skulle vara farligt. Har du möjligen några studier att tipsa om där man har fått fram detta resultat? När jag blir visad riktiga fakta (baserat på forskningsresultat) som visar att micron är skadlig kastar jag ut den direkt :)
Tack för en jättebra blogg!
Rebecca: Som jag skrev ovan både i inlägget och bland svarskommentarerna är det endast info från Tommy Svensson som detta baseras på. Jag ska maila Tommy och kolla vad han fick det ifrån. :)
Tack för berömmet, det värmer!
Jag har under mina 24 år, levt utan micro, förutom de matlådor som värms på universitetet osv. Jag har aldrig någonsin känt ett behov av att skaffa en micro, jag har blivit erbjuden två gratis micros av vänner, men tackat nej. De är stora, fula, plastiga och skickar ut onödig strålning - så nej tack. Det konstiga är hur människor i min omgivning reagerar, som bara antar att Alla har en micro. Va? Har du ingen micro, men hur värmer vi bullarna nu?..
Kramar till dig Malin, hälsa resten av Lyckobacken :)
Vi har en micro som vi fått (just av kompis som blev sambo och inte kunde förstå hur vi klarat oss utan...), men den används inte så ofta just pga näringsvärdet. Är dock också intresserad av länk till forskningen.
Läs sid 295-296 i Sanna Edhins bok: 12 veckor till ett självläkande liv.( läs också Den självläkande människan. 1999)Hon är fil.dr i immunologi
Där står bl.a. att vissa av matens B-vitaminer förstörs i mikron. Aktiva proteiner destabiliseras och inaktiveras. Mjölkens struktur ändras och den blir surare. Alkaloiderna försämras hos grönsaker, biotillgängligheten av vitaminer och mineraler minskar, matens vitalkraft försämras kraftigt och matsmältningen har svårare att bryta ner mikrovärmd mat.
Hej!
Ville bara tipsa om en liten barntermos som finns att köpa! En liten mindre mattermos ungefär. Perfekt för att undvika micro! Så slipper du foliet och allt det där...!
MVH
Josefin
Haha, jag har inte heller någon micro, och brukar ofta få frågan "men hur tinar du kött?!"
"Jag äter inte kött", svarar jag då och nästa fråga är ofta "men popcorn då?!".
Det är lustigt hur begränsade människor blir med sina elektriska grejer. Dessutom är popcorn gjorda i oliv eller linolja på spisen den bästa sortens popcorn!
Anna: Ja precis! Lite "det är ni som är de konstiga och jag som är normal"-feeling.
Kramar tillbaka!
L8: Ska se om jag hittar något om den.
henrietta norberg: Tack! Läste om detta hos Clara också.. .
Josefin: Vart hittar man en sådan??? :)
m: Ja, det är så popcorn ska smaka! :P
Åh Malin, jag blir lite ledsen när jag hör att du värmer maten kraftigt för att kunna ta med den. Det finns nämligen mycket forskning som visar att det är upphettningen av maten som tar kål på vitaminerna, inte mikrovågorna. Genom att hetta upp maten kraftigt så förstör du vitaminerna mer än vad mikrovågsugnen skulle ha gjort. Den här artikeln http://vof.se/visa-ehdin-lakar1 tar upp en del studier som gjorts. För övrigt; tack för en fin och inspirerande blogg!
Elin Maria: För att maten ska värmas riktigt varm behöver det väl inte innebära kraftig upphettning? Man kan värma den på riktigt låg värme men en längre tid istället. Jag vägra tro att microvågerna inte är skadliga, så är det bara. Men jag köper inte något annat konventionellt heller, som t.ex. Livsmedelsverkets skrift som man ger ut till föräldrar till blivande 1-åringar om deras matvanor kommande år där det står att det är fullt OK att köpa en färdigrätt (!!!) och ge sitt barn om det är ont om tid. Och med det menas inte barnmatsburkar utan ty Jägarbiff i pappkartong. Men tur är att vi alla får vara olika, jag kommer inte med pekpinnar utan jag berättade hur vi gjorde för att en läsare undrade, sedan är det upp till var och en att ta till sig vad man vill och sedan göra vad man vill. Om du micrar din mat får du i dig dina vitminer och jag micrar inte min mat för att få i mig mina vitminer. Det är våra övertygelser och så får det vara. Tack för berömmet och för att du tog dig tid att hitta en länk! :)
Malin :D
Jag förstår, tack för att du tog dig tid att svara :)
Elin Maria: Det var så lite så! :)
Att 90 % av katterna skulle ha dött efter tre månader tycker jag låter otroligt osannolikt. Det känns som att ganska många människor inte skulle inte skulle leva idag om mikrovågsugnen skulle påverka maten så. Enligt katt-exemplet så skulle alltså inte mikron bara försämra näringsvärdet i maten utan dessutom utveckla ämnen som är såpass farliga att dödliga tumörer kan utvecklas. Det låter väldigt, väldigt osannolikt. Jag har också surfat runt lite på ämnet mikrovågsugnar (vi har ingen nu men funderar på att skaffa). Det finns fördelar med mikrovågsugnar: Det går åt mindre energi att värma maten i mikro än på/i ugnen (något som väl borde vara intressant för en eko-bloggare) och de mer seriösa sidorna jag har hamnat på (de som hänvisar till riktiga studier) verkar mer eller mindre mena att rädslan för mikrouppvärmd mat är överdriven. Hos Livsmedelsverket kan man exempelvis läsa att ryktet kring att det kan finns ett samband mellan cancer och mikron bygger på en felaktig schweizisk studie. Det är alltså mer eller mindre en urban legend. Angående Susanna Edhins bok så kan ni läsa följande artikel där författarna tar upp hennes trovärdighet som forskar och även diskuterar det hon skrivit om mikromat: http://www.vof.se/visa-ehdin-lakar1
Jag tycker det är märkligt att man kan uttrycka sig så som ni gör "Jag vägra tro att microvågerna inte är skadliga, så är det bara". Jag tror inte att mikrovågsugnar är farliga men jag kommer definitivt ändra min ståndpunkt om någon kan bevisa att jag har fel. Jag tycker absolut att man ska vara kritisk och inte "köpa allt konventionellt", men att ni inte kan ge er son mikrovågsuppvärmd mat för att det enligt er är så farligt, känns på gränsen till löjligt. MEN om Tommy Svensson kan hänvisa till en studie som visar att katter dör när de äter mikrovågsuppvärmd mat så tar jag tillbaka allt.
Clara Mårtensson: Du kommer inte med några nyheter som ingen annan redan upplyst mig om. Jag vet, som ekobloggare, att det anses miljösnällare- och smartare att värma i micro, men jag väljer ändå att inte göra det. Vad som du anser vara riktiga studier är olikt vad jag anser vara riktiga studier och må det så vara. Alla är vi olika och tur är väl det? Jag har redan, då du kommer in lite sent i denna debatt, tagit del av Sanna Edhins anti-anhängare. Men inte någonstans i inlägget hänvisar jag till den, det är Clara som gör det i sitt inlägg inspirerat av detta.
Det Tommy säger får stå för honom och jag var extremt tydlig med att det som skrevs om kattstudien kom från honom och ingen annan.
Då det är min blogg är jag fri att uttrycka mig som det anbelangar mig, trots att det kanske sticker i ögonen på exempelvis dig, det är fördelen med en egen blogg! :)
Visst är du fri att uttrycka dig som du tycker och jag blir inte så förundrad över din åsikt i frågan microvågsugnar som din inställning till kunskap. Skriver man "Jag vägra tro att microvågerna inte är skadliga, så är det bara." så visar man tydligt att man inte bryr sig om hur det ligger till och bryr sig mer om sin egen stolthet, att inte erkänna att man en gång trodde fel. Varför är det så viktigt att inte ändra åsikt? Är det inte bättre att ha en ödmjuk inställning till sin egen kunskap och ändra sig om det visar sig att man är överbevisad än att envist fortsätta hävda något som man i grunden vet är felaktigt? Nu säger jag inte att du har fel i just den här frågan (även om jag anser att det är så) utan det är just attityden "Jag ändrar mig aldrig!" som fascinerar mig. Är det kanske så att det ligger för mycket investerat i frågan för att kunna ändra åsikt? Är inställningen till microvågsugnar och alternativa livsmedel (icke-konventionella) en del av din livsstil och världsbild till den grad att det helt enkelt blir en för jobbig omställning att omvärdera sin ståndpunkt? Det känns lite så och man ser liknande attityder bland t.ex. de som anammar alternativmedicin, det övernaturliga, konspirationsteorier eller hos väldigt religiösa.
Vet du förresten vad Confirmation Bias är för något?
http://en.wikipedia.org/wiki/Confirmation_bias
Mvh Björn
Björn: Jag beklargar att du tror att jag är för stolt för att ändra ståndpunkt för så är verkligen inte fallet. I alla andra sammanhang får du gärna bevisa mig fel och jag tar det som en värdig "förlorare". Det jag menade med att jag "vägrade tro" är inte att jag aldrig kan ändra åsikt - men i just denna fråga är det så. Något inom mig signalerar så starkt att microvågorna är hälsovådliga att jag måste lyssna till det och inte till de rön som sägs påvisa annat. Så är det bara, jag kan inte förklara det. I mång och mycket annat är du dock välkommen att presentera andra fakta och jag kan garantera dig om de är trovärdiga att du visst kanfå mig att ändra åsikt och ta en annan ståndpunkt.
Jag anser mig för övrigt ha en ödmjuk inställning till det mesta i livet och eftersom du inte tror mig om att ha det så känns det krasst som om du inte är en återkommande läsare av bloggen utan hamnat här som av en händelse. Eller?
Sedan känner jag mig inte överbisad i denna fråga ännu eftersom det fortfarande finns de, även om de inte räcker som sanningsenliga för dig, som hävdar att det inte är hälsosamt. Det är de jag tror på likväl som du uppenbarligen tror på de konventionella forskningen. Den dag de kan presentera fakta som säger att de haft fel och att mat visst kan micras kommer jag att omvärdera mitt förhållningssätt till det hela, det har du mitt ord på. Att jag omvärderar microns eventuella hälsovådliga effekter behöver ju inte innebära att hela min livsstil, livssyn och världsbild måste ställas på sin spets och att jag måste omvärdera allt, det om något känns knasigt. Jag är inte på något sätt religiös men fascineras av konspirationsteorier & det övernaturliga samt håller på att läsa in mig på de alternativa medicinbehandlingarna men för det behöver det inte betyda att jag har svårt att ändra ståndpunkt. Det är att generalisera för mycket att anse sådant.
Jag jag vet var konfirmeringsbias är, det är ju på samma sätt för dig eftersom du inte vill ta till dig att micron kanske är farlig; "Nu säger jag inte att du har fel i just den här frågan (även om jag anser att det är så)". Eller hur?
Malin
Det är när människor påstår sig lyssna på signaler inom sig (och otillförlitlig forskning) istället för fakta som man blir väldigt skeptisk till hela deras uppfattning kring vad som kan vara sant och inte. Det här är ingen stor sak och kanske är det så att mat eventuellt förlorar mer av sin näring vid uppvärmning i mikro istället för på spis men att ta steget till att påstå att det till och med skulle vara farligt att värma maten (vilket ni gör i er blogg när ni beskriver hur ni inte ens kan låta er son äta mikrouppvärmd mat EN gång) känns rejält överdrivet.
Det spelar ingen roll om det var Tommy som hade förmedlat katthistorien till dig, du återberättar den och om du tycker att den känns en smula överdriven (eller kanske inte ens sann) så får du skriva det). Eftersom du inte gör det så förmodar jag att du tycker att den känns trovärdig.
Jag tycker också att du har rätt att skriva vad du vill men jag tycker samtidigt att du har ett ansvar till dina läsare att förmedla fakta som stämmer. I annat fall får du skriva att du har en känsla inom dig som säger att mikrovågsugnar är dåliga, inte att "All forskning som tyder på att dessa vågor är cancerframkallande kan inte ha fel" för den studien som visade det var FEL ("Mat som lagas eller värms i mikro är inte cancerframkallande. Ryktet om att så skulle vara fallet kommer från en felaktig schweizisk studie. Studien har vederlagts många gånger, men dyker ändå upp med jämna mellanrum. Det som händer i mikrovågsugnen är helt enkelt att vattnet i maten kokas, inget annat." http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/I-koket/Ar-mat-lagad-eller-varmd-i-mikro-cancerframkallande/.
Att jag skriver och ifrågasätter är för att jag tycker att du och dina läsare kan få en alternativ bild av fenomenet mikro. En som baseras på forskning och inte känslor.
Clara Mårtensson: Du är varmt välkommen att ställa dig skeptisk till vad vi anser vara sant och inte. Tycker det är trist att vissa inte besitter förmågan att lita till den egna känslan och tilltron, det är oftast där man hittar de vettigaste svaren.
Jag tackar för att du gett mina läsare chansen att ta del av vad du anser vara valid forskning och inte en känslosam sådan.
Malin
