Foglossning är ett normalt och bra fysiskt fenomen under graviditet då bäckenringens broskfogar under hormonernas inverkan mjukas upp och bäckenringens ben därmed lossar från varandra. Genom denna fysiska förändring förbereds kvinnans kropp för att föda barnet, genom att uppmjukningen ökar måtten i bäckenets in- och utgång med 1-2 cm. Så snart kvinnan har fött sitt barn och hormonnivåerna återgår till det icke-gravida tillståndet så stelnar åter broskfogarna och benringen blir stabil igen. På latin heter fenomenet symfyseolys. Vanligen upplever den gravida kvinnan inget utöver eventuellt en lätt trötthetskänsla i ländryggen i samband med foglossningen.

Ibland blir den här fysiologiska foglossningen symptomgivande. Orsaken för detta är oklart. Det uppstår smärtor i symfysen (fogen mellan blygdbenen) och/eller de bakre bäckenlederna (SI-lederna).

Ibland inträffar det att broskfogarna brister om kvinnan har dåligt utvecklade rygg-, bäckebottens- och sätesmuskler och man talar då om symfyseolys-lesioner. Bästa sättet att undvika detta är att kvinnor både före och under graviditet tränar dessa muskler. Under graviditeten och efter förlossningen kan kvinnor som drabbas av detta behöva bära ett s. k. trochanterbälte.

Foglossningen vid varje graviditet lämnar spår på bäckenfogen vid blygdbenet, vilket rättsläkare och arkeologer använder för att bättre kunna köns- och åldersbestämma kvarlevor man undersöker. Bäckenets form är könsskiljande i allmänhet. Men en blygdbensfog med kvarstående märken efter foglossning säger definitivt att det rör sig om ett kvinnligt bäcken och då efter en kvinna som fött barn.

Rätt och slätt kopierat från Wikipedia.

♣