Se om sitt hus
Hur ska denna fegis-mamma bli? ;)
♣
Tyvärr så kommer det nog inte gå över. Man blir fruktansvärt rädd/rädd om sig, när man blir mamma. Man är ju inte bara till för sig själv längre. Jag är ängslig när jag rider, när jag klättrar på stegar, när jag kör bil osv osv. Det behöver inte vara det allra värsta man är rädd för utan "bara" att bryta benet eller stuka handen.
Vad jobbigt allt skulle bli hemma då... tänker jag.
Men har man en liten i magen är man ju extra påverkad av hormoner också, njut bara så länge du har koll på läget.
Jag brukar tänka på sen, när de blir 16 och inte kommer hem på natten, usch, då har man det ju bra nu, när de ändå är överblickbara.
hippihäxan: Jag förstår det. Man sätter mer på spel än sitt eget liv och sina egna intressen liksom.
Johan och jag har bestämt att våra barn bara får vara ute tills de är 12, sedan ska de hålla sig hemma med mamma och pappa! ;) Skämt åsido, i överlag för åldrandet med sig mer ansvar och därigenom faror.
Tack för dina erfarenheter!
Det är verkligen fantastiskt hur vi förbereds som gravida att bli beskyddande mammor!
Det verkar verkligen fungera på dig! :)
Visst är det häftigt!!! Det är en hel del som ställs på sin spets när man blir gravid. En del saker som man visste bestämt vad man tyckte om, får man kanske ta helt nytt beslut kring! :)
Nad: Ja, jag börjar märka det nu! Det är som du säger mycket som ställs på sin spets om man börjar omvärdera det mesta runtomkring en!