Som jag skrev igår så var första delen på kursen alldeles underbar - andra delen blev ännu bättre! Vi har inte bara fått fantastiska verktyg som vi är övertygade kommer att hjälpa oss vid förlossningen, det är faktiskt också väldigt stärkande att göra något tillsammans som par. Vår relation är nu ytterligare fördjupad efter alla samtal vi "varit tvugna att ha" under helgen.

Tänkte jag skulle redovisa "läxan" vi fick här och nu;

¤ Vilken bild eller vilket mantra vill jag ha?

Vi skulle fundera kring vilken bild eller vilket mantra vi skulle vilja använda oss av under värkarna för att sporra och motivera. Jag får alltid upp en bild från min TLT då jag slappnar av och i mitt huvud hör jag min inre röst mantra det mantra jag bär runt handleden och som jag använder vid meditation. Efter som detta är så djupt förknippat med något positivt och med vila och avslappning byter jag inte det mot något annat. Det är annorlunda för de som inte hade något sådant sedan tidigare.

¤ Vilka eventuella orosmoln finns och hur kan vi förebygga åtgärder?

Skulle nog vilja påstå att mitt största orosmoln har varit Johan. Inte att han inte ska klara det utan mer att han ska stå bredvid och känna sig handfallen och inte veta vad han ska kunna göra för att underlätta. Jag vet hur han blir annars då jag har ont och så vill jag inte ha det under förlossningen, då behöver jag stöd. Det vi gjort för att förebygga det molnet är ju såklart kursen som även han är supernöjd med! Nu vet han vad och hur han ska göra och vi har simulerat vissa delar av förslossningen för att våra partners ska känna sig lite tryggare så finns inga orosmoln på min klara förlossningshimmel! :)

Saker man ändå inte kan påverka är inget jag går och tänker på, såsom om bebisen kommer att behöva akut vård el. dyl. Det jag fokuserar på och visulaliserar för mitt inre är välmående och tanken att försöka göra detta till ett minne för livet att vårda och se tillbaka på.

¤ Vilken målbild finns?

Som den älskare av snö som jag är så har jag såklart snö med i min målbild eftersom bebisen kommer att komma just vid den tidpunkten. Målbilden ska kunna tas fram både av mig eller Johan som en påminnelse till mig då det känns tung och motigt. Som en morot liksom.

Min målbild är i alla fall att det är en tidig vintermorgon precis dagarna innan jul. Bara bebis och jag är vakna och vi har nyss haft en fin amningsstund tillsammans och allt fungerar precis som det ska. Vi har nyss bytt blöja och står imorgonrock och mysig plyschfilt och tittar ut genom fönstret på snön som sakta faller i stora, dalande flingor under gatlyktan's varm-gula sken. Vi bara är tillsammans. Och vi är lyckliga.

¤ Hur känner jag mig under min dröm-förlossning?

Under min drömförlossning känner jag mig lugn, närvarande och tryggt förvissad om att personalen vet precis hur vi vill ha det. Det kan vi påverka genom att skriva ner en förlossningsplan och överlämna då vi kommer in på BB. Den kan ju också vara ett skönt stöd för Johan att kika på mitt i alltihopa om han skulle känna sig osäker på något.

Sådana saker har vi fått fokusera på och fundera kring hela helgen och det har varit otroligt givande. Nu ska vi öva, öva, öva på andningen (djup, mellan och lättandning) i samband med att Johan nyper mig. Japp, riktig smärta ska det vara. Tur man inte är gift med en sadist! ;)

♣